Kefir räddar magen

Fick av en vän, se hennes blogg, lite kefirgryn för att på egen hand tillverka kefir.

Kefir är till skillnad från yoghurt en svamp som lever i symbios med mjölksyrabakterier. Vill du läsa lite mer se t.ex. Hälsa som livsstil nr 3 2014 eller sök på nätet. Finns massor att läsa om man vill.

Varför ska du dricka kefir? Kefir innehåller en hel del mikroorganismer och bra jäst, som i tarmen används för att hämma inflammationer och även hjälper till att bryta ner en del föda (som laktos). Det är väldigt lugnande för magen, och betydligt billigare i längden än det där processade så kallade probiotika tjosan hoppsan du kan köpa i affären. De (50-talet) bakterier du får från kefirgrynen ger ingen som helst risk för antibiotikaresistens, och räknas som en av världens mest (om inte det mest) potenta probiotika du kan använda.

Att göra kefir är enkelt. Man kan variera lite, men i stort sett lägger du ett par tre matskedar gryn i en glasburk (undvik plast i alla sammanhang… ). Fyller upp med ca en halvliter mjölk. Gärna vanlig 3%, ännu hellre gammaldags. Fett är inte farligt. Det är kolhydrater som lägger sig som bilringar runt magen. Observera att det måste vara mjölk som innehåller laktos (mjölksocker). Det är nämligen det svampen och bakterierna lever av. I och med att kefirgrynen äter laktos så kommer den färdiga kefiren som du dricker att vara i det närmaste laktosfri. Är du vegan? Kokosmjölk fungerar. Finns även vattenkefir, men det är en annan art av kefirgryn som du behöver då.

(Går att göra vattenkefir med mjölkkefirgryn, men grynen kan då inte föröka sig och kommer med tiden att förtvina bort. Personligen äter jag inte processat socker och då vill jag heller inte mata mina stackars gryn med det.)

Ställ burken lagom varmt (20-25 grader). Hos mig står de bredvid spisen. Täck med en duk och lägg en gummisnodd om så du inte får besök av nyfikna insekter. Det sker en jäsning, som avger koldioxid. Det gillas starkt av insekter.

2015-07-06 09.41.33

 

Burken där mjölken delat sig är kefir. Den bredvid är yoghurt. Det är en annan historia.

När kefiren stått lagom länge, som normalt är ett till ett och ett halvt dygn. Jag kör ett dygn, då blir den inte lika sur och betydligt godare, men innehåller något färre bakterier för magen. Vill du ha en surare kefir, låter du den stå lite längre. Kefiren delar på sig och ser inte så aptitlig ut från början. När den är klar rör du ihop den lite med en sked eller liknande och sedan silar du bort kefiren från grynen med en plast eller rostfri sil. Obs. att syra påverkar metaller och metaller påverkar kefirgrynen, så använd helst trä eller rostfritt. Plast går ju om du nödvändigtvis måste. Grynen återanvänder du.

Den färdiga kefiren kan du förvara i kyl. Det är en levande kultur så om du förvarar den så kommer den att fortsätta surna. D.v.s. ju längre du väntar med att dricka den ju surare blir den, även om den står i kylen. Kefiren ska vara syrlig och lätt kolsyrad. Luktar den friskt är den ok oavsett hur sur den är. När den blir dålig börjar den som andra mjölkprodukter att lukta ganska illa och absolut inte friskt. Kefiren är drickbar även om den delat på sig. Bara att röra ihop igen.

2015-07-06 10.12.05

Denna kefir är ganska potent som jag skrev ovan. Ett tips är att vänja magen lite långsamt. Att magen reagerar i början får du nästan räkna med, men det ska inte ta mer än någon vecka att vänja sig. Har du stark laktosintolerans så får du kanske prova lite försiktigt, men studier har visat att kefiren snarast hjälper laktosintoleranta, än orsakar problem. Jag tar dock inget ansvar för din mage.

Du kan beställa kefirgryn via t.ex. Cibus Naturalis. Jag har beställt yoghurtkultur därifrån och de är både trevliga och snabba. Mina kefirgryn kommer dock ursprungligen från Kefir Lady.

Du kan alltid höra av dig. Grynen förökar sig så det kan hända att jag har lite extra.

Täck över dina grejor så håller de längre

Vissa saker är lite svåra att förvara inomhus. Dessutom kanske man inte har plats för att förvara allt inomhus. Jag brukar täcka över trädgårdsmöbler och större maskiner istället för att släpa dem fram och tillbaka och låta dem ta värdefull plats inomhus. Problemet med att täcka över saker brukar vara att få täckningen att sitta kvar när det börjar blåsa. Man vill ju helst inte behöva hämta presenningar och annat hos grannen. Jag har provat ett antal varianter genom åren, men det som har fungerat överlägset bäst är att använda gamla plastdunkar. Man brukar få ganska många sådana efter ett tag, om man sparar dem vill säga.

En plastdunk fylld med vanligt vatten och sedan något slags snöre och en karbinhake är en variant som är väldigt smidig. Det är enkelt att ställa undan dunkarna när de inte behövs, och lika snabbt att haka fast dem i öglorna på presenning eller annan täckning.

karbinhake

klyv
Dunkarna fungerar bra till att hålla en presenning på plats. I detta fall för att täcka över vedklyven mellan gångerna.

Här har jag fyllt upp en dunk med vatten. Viktigt är att inte fylla den för full, då vattnet expanderar när det fryser och kan spräcka dunken. Sedan läcker det ut när det tinar… Då har du ingen vikt längre. 🙁 Ett starkt uv-tåligt snöre är ett måste. Jag har använt lite kabelstumpar. De håller i en evighet till detta. Sedan krävs en karbinhake. Jag beställde ett gäng via aliexpress då jag behövde rätt många, men det finns att köpa lite överallt. Det blir hållbart och billigast att köpa dem i aluminium. Rostfritt fungerar också bra, men förzinkade brukar börja rosta och kärva redan efter en vinter, så det är ingen bra lösning. Dessutom missfärgar rost om det ligger emot till exempel ett altangolv eller liknande. Det kan bli en tråkig överraskning när vintern är över.

sågÄven vedkapan täcker jag över. Till den använde jag en täckning som egentligen är avsedd för en gasolgrill. Men den passade utmärkt. Ibland får man improvisera lite ;).

Trädgårdsmöblerna täcker jag bara på vintern, för att slippa ta in dem.

Man skulle kunna fylla dunkarna med sand eller annat, men vatten är smidigt. Dessutom så blir det minimalt med besvär ifall en dunk skulle gå sönder. Då är det ju bara att slänga den i plaståtervinningen och fylla upp en ny dunk. Karbinhaken flyttar man givetvis över först.

Hur spara in på penselkontot?

När man pysslar så får man ofta ett antal penslar använda till lite av varje. Även billiga penslar kostar en slant om man bara använder dem en eller två gånger. Så det kan vara väl lönt att försöka hålla dem i skick ett tag.

Eftersom man använder dem till olika saker så kan det bli några stycken med tiden. Man vill ju inte gärna blanda penslar som använts till olika kulörer. Dessutom så finns det mängder med olika typer av färg. Vattenlöslig färg, ofta för inomhusbruk, naftalöslig färg, till exempel oljefärg, lack, metallfärg -som hammarlack med mera. Sedan har man rostskyddsfärg, primer etc.

För att det inte ska kosta lika mycket i lacknafta som penslarna kostar så behöver man se till att inte lacknaftan avdunstar. Man kan sätta penseln i en burk och trä en plastpåse över, men naftan försvinner ändå efter någon vecka eller två, så man får hålla på och fylla på ganska ofta.

Ska man bara spara penseln över natten så räcker det med att stoppa den i en plastpåse och lägga den i frysen. Där klarar den sig någon /några dagar.

Men vill man ha en pensel tillgänglig under en längre tid så behöver man fixa en lösning som är relativt tät mot avdunstning, men ändå enkel att hantera.

Penseln klarar sig nästan hur länge som helst, men det som händer, speciellt med naftalöslig färg är att det med tiden blir “klet” i penseln, ungefär som en tjock gröt, om man sparat den i en månad eller längre. Det går att slå av och sedan torka penseln med ett papper eller trasa. Denna “gröt” bildas även i botten på en burk efter ett tag, men det är bara att krafsa ur med något. Jag brukar hälla av det bland papper och annat som suger åt sig eventuell nafta. Sedan dunstar den och man kan slänga skräpet i soporna. Dock är det ju ingen idé att spara penslar som man inte avser att använda igen inom en snar framtid, så det brukar inte vara något stort problem.

målarburk
Att ta en plåtsax och klippa upp en flik på en tom målarburk fungerar bra, men det går åt relativt mycket lacknafta då burken är stor. Fördelen är att den står stadigt.
glasburk
Nästan lika enkelt är det att göra ett hål i locket på en gammal glasburk. Hittar man en burk i lagom format så går det åt väsentligt mycket mindre nafta. Vilket är bra ekonomiskt, men också ur miljösynpunkt, och i fall man råkar slå ut den 😉
rostomvandlare
För mindre penslar så är det enklast att borra ett hål i locket och trä ner penseln i. Burken blir ganska tät och spiller inte mycket ens om den råkar vippa.
rostomvandlareStor
Skulle man behöva ha i fler penslar så kan man klippa eller slipa ur ett jack i sidan på locket. Det går lätt att skruva på det ändå. Jag använde bänkslipen för att slipa ur jacket, då locket på denna burk spricker väldigt lätt om man försöker klippa i det med en tång. Det påverkar inte bänkslipen, men det luktar skunk när man gör det 🙁
naftaburk
En gammal lacknaftaflaska kan få nytt liv om man klipper bort mellandelen och använder botten som burk, och överdelen som lock. Det blir väldigt tätt och bra och ganska stadigt. Locket sitter kvar förvånansvärt bra.
naftaStor
Behöver man ha en lite större öppning för penselskaftet så kan man klippa bort en bit av toppen också.
klipp
Enklast är att klippa med en vass sax. Man kan göra ett hål med en mattkniv eller dylikt först. En vass morakniv fungerar också.

samling2

Här är några varianter som fungerar. Med tiden så kan det bli en liten kollektion 😉

Varför blästra?

Alla har väl någon gång hört talas om blästring. Att blästra handlar om att under tryck blåsa på ett slipmedel på ett hårdare material. Tanken är att slipmedlet, ofta sand, ska vara hårdare än rosten, men inte för hårt, då det skulle slita ner metallen för mycket. Därför blästrar man vanligtvis aluminium, som är en mjuk metall, med glaskulor.

Jag har tidigare beskrivit hur man enkelt kan bygga sitt eget blästerskåp av en tunna. Själva blästringen handlar om att blåsa på tills man är nöjd med resultatet.

Kamremskåpa och spackel

För denna övning hittade jag en kamremskåpa av gamla plåtvarianten, till en Golf 2 förstås 😉 Dessutom en gammal spackel som har stått i ett vattenbad ett antal månader för länge 🙁
Är grejorna så här angripna av rost så kan det vara idé att provblästra först för att se om det blir något kvar av plåten…

Spackel under blästringSpackeln klarade sig i vilket fall.
Metallen blir lite matt när man blästrar, men det går att polera upp efteråt om man vill. Normalt så spelar det inte någon större roll då man ändå ska måla efteråt.

Innan man sätter igång så bör man avfetta detaljerna om de är oljiga. Avfettad kamremskåpaDetta för att inte “slå in” oljan eller fettet i metallen. Om man inte gör det så kan det bli problem att få färgen att fästa ordentligt.

Här ser du kåpan ren, men med väldigt mycket grovrost. Man tror lätt att en sådan detalj är helt förstörd, men ofta så har de klarat sig ganska bra. Ett sätt att se hur sliten detaljen är är att hålla upp den mot ljuset och kontrollera att det inte finns så kallade “knappnålshål” i plåten. Om det gör det så är detaljen genomrostad och svår att rädda.

Efter lite provblästring så konstaterade jag snabbt att denna pryl behöver en lite rejälare förbehandling. Annars skulle det tagit en vecka att fixa denna. Så jag använde en rotationsbläster. Den går t.ex. att köpa på Jula. En rotationsbläster är väldigt effektiv när det gäller att få bort grovrost. Försöker man få det plåtrent med den så är dock risken att man går igenom plåten.  Att metallen ser grå ut på filmen är på grund av dammet från provblästringen.

Kamremskåpa provblästrad
Färdigrensad inför blästring
Kamremskåpa färdigblästrad
Färdigblästrad

 

 

Målad med rostomvandlare
Målad med rostomvandlare

 

Rostomvandlaren har torkat

 

Efter att den är färdigblästrad så måste man göra något för att rostskydda den. Ett effektivt sätt, som fungerar bra för en hemmapulare, är att måla den med rostomvandlare. Den finns i olika varianter. Här har jag använt Biltemas och enligt mitt tycke skiljer det inte mycket mellan den och betydligt dyrare varianter. En rostomvandlare ska målas på som en primer (grundfärg) och är helt vattenbaserad. Den består dock av en ganska kraftig syra, så lite försiktighet rekommenderas. Helst bör man måla två gånger och låta det torka emellan.

När rostomvandlaren är helt torr så kan man måla på den. Vänta helst ett dygn, så det inte finns det minsta vatten kvar.

Kamremskåpa målad

Så här blev det. Jag målade med svart hammarlack. Hammarlacken innehåller redan rostskyddsmedel så man behöver inte grundmåla. Finishen blir inte lika bra som med sprayfärg, men jag ville mer bli av med rosten och få ett hållbart skydd. JämförDenna detalj syns inte mycket där den sitter på sidan av motorn i alla fall.

Bättre, eller hur?