Varför blästra?

Alla har väl någon gång hört talas om blästring. Att blästra handlar om att under tryck blåsa på ett slipmedel på ett hårdare material. Tanken är att slipmedlet, ofta sand, ska vara hårdare än rosten, men inte för hårt, då det skulle slita ner metallen för mycket. Därför blästrar man vanligtvis aluminium, som är en mjuk metall, med glaskulor.

Jag har tidigare beskrivit hur man enkelt kan bygga sitt eget blästerskåp av en tunna. Själva blästringen handlar om att blåsa på tills man är nöjd med resultatet.

Kamremskåpa och spackel

För denna övning hittade jag en kamremskåpa av gamla plåtvarianten, till en Golf 2 förstås 😉 Dessutom en gammal spackel som har stått i ett vattenbad ett antal månader för länge 🙁
Är grejorna så här angripna av rost så kan det vara idé att provblästra först för att se om det blir något kvar av plåten…

Spackel under blästringSpackeln klarade sig i vilket fall.
Metallen blir lite matt när man blästrar, men det går att polera upp efteråt om man vill. Normalt så spelar det inte någon större roll då man ändå ska måla efteråt.

Innan man sätter igång så bör man avfetta detaljerna om de är oljiga. Avfettad kamremskåpaDetta för att inte “slå in” oljan eller fettet i metallen. Om man inte gör det så kan det bli problem att få färgen att fästa ordentligt.

Här ser du kåpan ren, men med väldigt mycket grovrost. Man tror lätt att en sådan detalj är helt förstörd, men ofta så har de klarat sig ganska bra. Ett sätt att se hur sliten detaljen är är att hålla upp den mot ljuset och kontrollera att det inte finns så kallade “knappnålshål” i plåten. Om det gör det så är detaljen genomrostad och svår att rädda.

Efter lite provblästring så konstaterade jag snabbt att denna pryl behöver en lite rejälare förbehandling. Annars skulle det tagit en vecka att fixa denna. Så jag använde en rotationsbläster. Den går t.ex. att köpa på Jula. En rotationsbläster är väldigt effektiv när det gäller att få bort grovrost. Försöker man få det plåtrent med den så är dock risken att man går igenom plåten.  Att metallen ser grå ut på filmen är på grund av dammet från provblästringen.

Kamremskåpa provblästrad
Färdigrensad inför blästring
Kamremskåpa färdigblästrad
Färdigblästrad

 

 

Målad med rostomvandlare
Målad med rostomvandlare

 

Rostomvandlaren har torkat

 

Efter att den är färdigblästrad så måste man göra något för att rostskydda den. Ett effektivt sätt, som fungerar bra för en hemmapulare, är att måla den med rostomvandlare. Den finns i olika varianter. Här har jag använt Biltemas och enligt mitt tycke skiljer det inte mycket mellan den och betydligt dyrare varianter. En rostomvandlare ska målas på som en primer (grundfärg) och är helt vattenbaserad. Den består dock av en ganska kraftig syra, så lite försiktighet rekommenderas. Helst bör man måla två gånger och låta det torka emellan.

När rostomvandlaren är helt torr så kan man måla på den. Vänta helst ett dygn, så det inte finns det minsta vatten kvar.

Kamremskåpa målad

Så här blev det. Jag målade med svart hammarlack. Hammarlacken innehåller redan rostskyddsmedel så man behöver inte grundmåla. Finishen blir inte lika bra som med sprayfärg, men jag ville mer bli av med rosten och få ett hållbart skydd. JämförDenna detalj syns inte mycket där den sitter på sidan av motorn i alla fall.

Bättre, eller hur?

Gratis värme är gott

Om man har lite prylar över så får man hitta på något vettigt att använda det till. I detta fall så hade jag ett fönster över. Något glas i fönstret var dessutom trasigt, men det var kopplade fönster (dubbelglas) så det gjorde inte så mycket.

sol-luft-värmare

 

 

 

 

 

 

 

Jag började med att ta bort innerglaset så det endast blir ett glas kvar. Detta för att inte stänga ute solljuset mer än absolut nödvändigt. Sedan satte jag en byggskiva på baksidan av fönsterkarmen, så det blir som en liten låda. I denna låda satte jag först svart marktäckningsväv som “solfångare”. Det fungerade i två år, sedan var väven helt bortbränd. Så i version 2.0 så använde jag istället lite korrugerad svart takplåt. Materialet som ska fånga värmen ska vara så mörkt som möjligt. Helst svart, då det suger åt sig så mycket värme som bara går. Solfångarmaterialet ska sitta mitt i lådan, så att luften kan röra sig fritt på båda sidor. Vill man vara pedant så kan man isolera lådan lite för att öka verkningsgraden.

luftinsläpp

Lådan sitter mot väggen med hjälp av tre vinklar nedtill och en upptill. Markeringen i ovan bild visar ett av luftinsläppen. I denna variant har jag satt ett luftinsläpp i framkanten på båda sidor. Det har jag sedan täckt med insektsnät så man slipper få in allsköns oknytt inuti lådan.
I nedan skiss ser du principen för sol-luft-värmaren. Luftutsläppet sitter på baksidan i mitten av lådan och är anslutet in i rummet som ska värmas med ett ventilationsrör.

 

 

 

 

 

 

 

På insidan sitter en anonym liten ventil. För att kunna stänga av om det blir för varmt (eller för kallt) så har jag satt en öppningsbar ventil. Dessutom sitter en liten datorfläkt bakom ventilen för att pusha på luften lite extra vid behov. För det mesta använder jag den inte. Denna värmer gästrummet och det blir varmt nog utan fläkt.

Ventil

Så hur fungerar det då? Från tidig vår till sen höst räcker denna för att värma gästrummet. Den värmer ganska gott även på vintern, om solen är framme. Kostnaden för mig var en styck ventil på insidan, resten är återanvänt eller överblivet material, så det är väl inte så dåligt?

Hur få värmen dit man vill?

Jag har väldigt sällan uppvärmt över 10 grader i verkstaden. När jag är där brukar jag dra på lite mer, men oftast inte över 14-15 grader. Det tycker jag är perfekt temperatur att jobba i. Man slipper frysa om fingrarna, men man slipper också bli för varm.

Ett problem när man värmer upp endast vid behov är att man behöver kunna rikta värmen lite dit man behöver den. Speciellt precis när man kommer ut och allt är kallt. Eftersom jag gärna vill återanvända saker så funderade jag ett tag på hur jag skulle lösa detta. Jag vill inte ha en massa grejor stående på golvet som man ska snubbla över, så en permanent lösning är självskrivet.

Idag har många (inkl. mig själv) slängt ut alla bulltv-apparater och satt in platta skärmar. Jag hade under  många år en liten 14 tummare i köket som satt på ett vanligt Biltema väggfäste för kökstv. TV:n sålde jag, men fästet blev kvar. Detta var perfekt att använda till byggfläkten.

Byggfläkt

Denna värmare är kanske lite i överkant till min verkstad, men jag köpte den när jag hyrde en betydligt större lokal, så nu har jag den. När någon öser pengar över mig, så ska jag installera en luftvärmeväxlare istället. Men just nu får denna duga. Jag förbrukar inte mer än 13 000 kwh per år i el, inkl. allt, så så förskräckligt mycket ström kan det inte gå åt för att värma verkstaden trots allt.

Fäste byggfläkt

Så här ser fästet ut. Faktum är att det säljs fortfarande lite varstans. Fläkten är fäst med spännbandet som följde med fästet. Med hjälp av att detta fäste är ledbart på två ställen så kan jag rikta värmen, eller luften, dit jag vill. Om jag vill påskynda torkning av färg eller spackel så går det bra att rikta värmen dit man behöver den. Står man vid arbetsbänken och fixar så är det ju skönt om värmen kommer direkt dit, istället för att blåsa åt något annat håll.

Spara ryggen

Ofta har man behov av att förvara saker. Till exempel en jordfräs. Den används kanske två gånger om året. Resten av tiden ska den förvaras på något smart sätt. Försöker man fälla ihop den och ställa den under en bänk eller dylikt så blir det inte en snäll arbetsställning för ryggen när man ska lyfta in och ut denna klump.

Den blir dessutom lätt ohanterlig om man har behov av att flytta på den tillfälligt.

En enkel lösning på problemet är att göra små “trallar” med hjul. Denna är gjord av överblivna stumpar med 45x45mm takläkt samt ett par bitar byggskiva (OSB-skiva, används ofta bakom gipsväggar så att man kan skruva upp saker.) Enklaste sättet är att använda typ spånskive- eller trallskruv för att skruva skivan i listerna. Sedan skruvar man fyra hjul i dessa. För att kunna hantera och styra trallen när man drar den ut och in, eller fram till dörren, så använder man bäst två stycken fasta hjul i framkant och två stycken svängbara hjul i bakkant. Då kan man “styra” utan att den går iväg åt alla håll.

Trall av spillvirke

Här är en bild på min lösning. Den fungerar dessutom som förvaring för motorsågen. Det blir gärna lite dammigt i ett garage som du ser. Snart dags för vårstädning.

Över mitt garage har jag en vind där jag förvarar diverse grejer som jag inte behöver så ofta. Tyvärr är det ett snedtak som går ända ner i golvet, så man kan bara stå i mitten.

Istället för att lyfta ut kartonger med saker för att komma åt det man behöver, så har jag gjort liknande trallar som jag packar upp grejorna på och sedan kan jag dra ut dom i mittgången, ta det jag vill ha, och skjuta tillbaka dem igen. Mycket praktiskt och betydligt snällare mot ryggen. Man behöver inte använda några lyft-vrid rörelser överhuvudtaget.

Ja, det tar lite tid att fixa dessa trallar, men när det är gjort så är det väl värt det. Man kan dessutom fixa någon i taget så känns det inte lika jobbigt att få ordning.

Att sätta fast saker utan att de sitter fast

Ofta när man använder maskiner i verkstaden så är det en fördel om man vet att de sitter fast. Det blir liksom mycket lättare att använda dem då. Men problemet är att man ofta behöver flytta på dem. Dels för att de är i vägen, men också för att man vill kunna använda dem bättre.

Till exempel nedan slipmaskin fungerar utmärkt monterad som på bilden när man vill använda slipskivan.

Slipmaskin

Men om man ska slipa knivar så är det ju enklare om den sitter som nedan.

slipmaskin på tvären

Detta kan man lätt åstadkomma genom att göra en liten ställning som man skruvar fast maskinen på. Den ska klämma om bordskanten när man sätter dit den, annars kommer den flytta på sig.

2015-03-20 11.12.54

Jag använde lite överblivna fyrkantjärn för att skruva fast slipmaskinen i, sedan ett par vinklar ihopsvetsade för att skapa en “klämma”.

I fyrkantjärnen borrade jag upp ett genomgående hål för skruvarna, sedan tog jag upp det understa hålet med hjälp av en håltagare för att skruvskallen ska hamna inuti fyrkantjärnet. Försökte illustrera detta genom nedan skiss.

Håltagning

 

 

Man behöver ta upp hålen så att man kan få i en hylsa att hålla skruven med. Skruven närmast kortänden går bra att svetsa genom gaveln på fyrkantjärnet, men det inre skruvade jag bara fast.